In den letzten Tagen habe ich an zwei Übersetzungen von Open-Source-Projekten mitgeholfen:

• Für die nächste Version von MoinMoin habe ich die schwedische Übersetzung komplettiert und berichtigt. MoinMoin ist eine Python-basierte Wiki-Software, die ich für unterschiedliche Projekte verwende, in die ich eingebunden bin, zum Beispiel das hier. Die Übersetzung wird mit der in ein paar Wochen kommenden Version 1.7 von MoinMoin ausgeleifert und wird automatisch funktionieren, aber wenn man sie im Rohformat sehen will, geht das hier.
• Die andere Übersetzung war ins Deutsche und galt einem Thema für Wordpress das sich Tarski nennt. Dieses Layout verwende ich für die meisten meiner Blogs (siehe Links in der Seitenleiste) und ich habe meine ältere Übersetzung (die wiederum auf der eines anderen basierte) auf die neueste Version von Tarski (2.1) gebracht. Die Datei im .po-Format findet man unten als Anhang.

Zum Bearbeiten von .po-Dateien verwende ich Poedit.

Auf dieser Seite werden keine IP-Adressen gespeichert, anhand derer prinzipiell jeder Besucher identifizierbar wäre.

Mehr Info hier und ein etwas ausführlicherer Kommentar meinerseits hier.

Nu är alltså observationsrundan redan slut och det är nog ingen överdrift när jag säger att det har varit en av de minst framgångsrika.

Natten slutade i tjock dimma och den ligger även kvar nu under dagen. Det kommer ta mycket mer tid än vanligt att åka ner från berget till havsnivå.

Varför använder astronmer teleskop och hur fungerar de? Att beskriva detta i detalj spränger såklart ramen för denna blog, men i princip har ett teleskop följande huvuduppgifter:

* Att samla in ljuset från en del på himlen. Ju större teleskop desto mer ljus under samma tid.
* Att avbilda denna del så skarpt som möjligt och föra vidare ljuset därifrån till ett mätinstrument.
* Att följa med himlens rörelse så att ljus kan samlas under en lång tid i intrumentet. Man vill alltså kunna ta långa "exponeringar".

Ofta har teleskop flera olika mätinstrument och det är vanligt även vid större teleskop att man kontrollerar teleskopet och mätinstrumentet separat. Man säger alltså först till teleskopet "_Peka på den där delen på himlen och följ med den_" och sedan meddelar man intrumentet alla sina inställningar och tar till exempel en bild med x antal minuter exponeringstid.

Rent praktiskt betyder det att man skriver kommandon på olika tangentbord och tittar på olika skärmar, beronede på om det man vill göra gäller teleskopet eller mätinstrumentet. På större teleskop har de båda t.o.m. sin egen operatör.

Vår andra och sista natt vid NOT verkar inte bli mycket bättre än den första. När vi kom upp till teleskopet igen efter middagen, märkte vi att internet inte fungerade. Detta är ingen katastrof egentligen eftersom allting borde fungera ändå. Men det har blivit så självklart att alltid vara uppkopplad till nätet att man mer och mer litar på det.

Till exempel sköter jag en s.k. "wiki" åt mitt projekt där jag brukar skriva in alla anteckningar istället för att ha dem på papper. Det gör det enklare att hitta saker senare och tillåter samtidigt alla medarbetare att ha tillgång till informationen.

Dessutom känner man sig ganska handikappad när man inte kan slå upp saker på internet. Det börjar med att man inte når sin e-post och wikin som innehåller information man behöver och fortsätter med brist på väderprognos och satellitbilder.

NOT's datorsystem visade sig också bli nervöst när inte internet fanns. Vi hade en hel del tekniska problem i början på natten och strax efter de var mer eller mindre lösta blev vädret dåligt igen. Den här gången var det inte vinden som var problemet utan för hög luftfuktighet. När den är över 90% måste man stänga kupolen eftersom det kan bildas is eller kondensvatten då.

Nu sitter vi alltså här ett par timmar till och väntar på att det blir bättre.

En sak som är speciell med NOT är att inte bara byggnadens övre del (som innehåller själva teleskopet) roterar med teleskopets rörelse utan _hela_ huset. Man sitter alltså nedanför teleskopet och när man riktar teleskopet till ett nytt ställe på himlen känner man hur allt börjar skaka litegrann och att man flyttar på sig. Mycket skoj!

Det betyder också att det finns en trappa som sitter fast på den runda utsidan av huset och inte vid marken. Om man nu under natten skulle flytta teleskopet när en annan just ville gå på steget, finns det en risk att fastna under trappan.

Av säkerhetskäl finns det därför en ljussensor framför nedersta trappsteget som stoppar husets rörelse omedelbart när den bryts. Det innebär att man alltid måste ta ett lite större första steg upp till trappan för att inte utlösa larmen.

Larmen hörs i kontrollrummet och efter man har kollat att inget har hänt kan man återställa larmen och fortsätta observera utan problem.

För en timme sedan kom det en stor grupp intalienare förbi som hade bokat en visning. Eftersom guiden ville tippa ner teleskopet för att visa spegeln var teleskopet på och därmed också larmen. Jag fick springa flera gånger för att återställa larmen när någon av dem hade gått på trappan på "fel sätt".

Det blev inga observationer igår natt. Vi hoppas på ikväll och det ser verkligen bättre ut nu. Vinden har saktat ner mycket och det syns inga moln.

Innan vi åkte från teleskopet i morse hade jag skrivit en fin text om teleskop i största allmänhet, men jag glömde spara eller ladda upp den innan jag stängde datorn. Jobbigt. Sådant händer när man är uppe hela natten.

Teleskopet är nu vridet så att de sista delarna med is på ligger mot solen och vi kommer nog kunna öppna även nedre delen av kupolens spalt senare.

Isen på berget finns kvar men smälter snabbt nu. Det har lockat horder med turister och vi fick slingra mellan deras bilar för att komma till teleskopet.

Jag tror jag också går ut en sväng och tar några bilder till.

Jag har hunnit lägga upp några fler bilder. De kan beskådas "här":http://thomasmarquart.net/gallery/LaPalmaMarch07/ och detta galleri kommer att utökas med tiden.

Två bilder vill jag dock peka ut direkt. Den första visar en isbit som hade bildats på en kedja brevid teleskopet igår natt och som håller på lossna. I bakgrunden ser man "svenska solteleskopets":http://www.solarphysics.kva.se/NatureNov2002/telescope_sv.html torn:
!http://thomasmarquart.net/pic/isochsoltel.jpg!:http://thomasmarquart.net/gallery/LaPalmaMarch07/9.html

Och den här bilden visar både is och eld. I somras brann det nämligen här på berget. En inte helt ovanlig händelse heller:
!http://thomasmarquart.net/pic/fireandice.jpg!:http://thomasmarquart.net/gallery/LaPalmaMarch07/7.html
Klickar man på bilderna får man en större version.

För en halv timme sedan gick solen ner och det börjar bli mörkt nu. Jag är i kontrollrummet tillsammans med min kollega från Stockholm och två killar som hör till teleskopet. Vi har gått igenom en del tekniska saker som har förändrats sen jag var här sist, men vi har inte öppnat kupolen eftersom det fortfarnde blåser för mycket.

Kontrollrummet ser ut såhär:
!http://thomasmarquart.net/pic/kontrollrum.jpg!

Hellre sagt har den förut sett ut som på bilden. Det har förändrats några små saker, det finns nya möbler och det ser prydligare ut nu. Det finns plats i hyllorna att lägga egna saker på!

Mer om vädret. Förutom att det blåser med runt 100 km/h har det också kommit _kalima_. Det är pyttesmå röda sandkorn som blåser över från Saharaöknen. De gör ett rött lager på isen och himlen är inte blå utan gul och ett stort område runt solen lyser från juset som sprids vid dessa stoftkorn.

Som man kan tänka sig, är kalima inte heller bra för astronomiska observationer.

Man kan i alla fall inte säga att det inte är arbete att vara här. Just nu är vi tre pers som fösöker bli av med isen runt teleskopet så att den kan röra sig fritt. Det gäller alltså att ta spade och skyffel och hugga i.

Vi är på plats vid teleskopet nu och jag gissade rätt: NOTs vindmätare visar inget eftersom den är helt täckt med is. Titta på det här:

!http://thomasmarquart.net/pic/isstation.jpg(myckket is)!

Pinnen längst upp i bilden är alltså väderstationen. Men även utan dess mätningar kan jag säga: Det blåser riktigt mycket och bitvis är det svårt att överhuvudtaget gå. Om vinden inte saktar ner, blir det inget inatt.

Fem till tio minuters bilåkning nedanför teleskopen ligger "residencian", dvs byggnaden där alla sover. Det är som ett hotell fast inte riktigt. Man har sitt eget rum med bad och dusch, men det finns en del rutiner som man måste följa.

Man bokar till exempel sin mat en dag i förväg och det finns fasta lunch- och middagstider. Man kan också fylla i ett litet formulär för att beställa en så kallad "supersnack" som man tar med till teleskopet under natten.

Eftersom det finns folk med mycket olika dygnsrytmer här, så har man också ett fyllt kylskåp varifrån man kan ta mat när som helst. Det finns ett litet formulär till, för att skriva upp det man tagit.

När man observerar ser ens dag ungefär ut såhär: Man kommer ner från teleskopet runt soluppgången, äter kanske snabbt någonting och går sedan och lägger sig. När man vaknar efter sina sju till åtta timmar med sömn är klockan typ två eller tre på eftermiddagen och man har missat lunchen.

Därför äter man frukost då. Efter det åker man upp till teleskopet, där man har lämnat alla sina grejer för att förbereda nästa natt. Man kör ner igen till residencian för att äta middag och för att hämta sin supersnack. När man sedan kommer till teleskopet igen, är det snart dags att sätta igång.