Jag har nyligen översatt bitar av två olika öppen-källkod-projekt.

• Till nästa version av MoinMoin har jag kompletterat och rättat den svenska översättningen. MoinMoin är en Python-baserad wiki-mjukvara som jag änvänder till flera projekt som jag är inblandat i, t ex det här. Översättningen följer med i version 1.7 av MoinMoin om ett par veckor och den kommer att fungera utan extra arbete, men om man vill så kan man nå den i rå-format här.
• Den andra översättningen var till tyska och gällde ett "tema" till blogg-mjukvaran Wordpress som heter Tarski. Denna layout använder jag till mina flesta bloggar (se länkar vid sidan om) och jag uppdaterade min gamla översättning (som i sin tur var baserad på någon annans) till senaste version (2.1) av Tarski. Filen i .po-format finns bifogat nere.

Jag använder Poedit för att redigera filer i detta format.

Uppsala domkyrka ska få en ny orgel nästa år och i samband med detta behöver man bygga en ny läktare i norra delen av kyrkan. Som vi tidigare har berättat har man där under golvet inte bara hittat en massa utspridda ben från 1300-talet och framåt där under golvet, utan man har även funnit ett intakt gravvalv från slutet på 1600-talet.

Joakim Kjellberg, arkeologen som leder utgrävningarna, är av flera anledningar rätt säker på att det är Uppsalaastronomen Anders Spole som begravdes där den 1 November 1699. För det första finns det ett epitafium ganska högt upp på domkyrkans vägg ungefär ovanför graven som hänvisar till honom. För det andra har man en gammal karta från 1700-talet över gravar i domkyrkan. Spole finns med där men den angivna platsen stämmer inte helt. Dock stämmer läget i förhållande till andra gravar i närheten. Dessutom har man med hjälp av Spoles ättlingar fått information om vem ur hans familj han skulle ha begravts med och det stämmer bra med antalet kistor (minst tre) som man kan se genom ett titthål in i gravkammaren. Hundra procent säker kan man inte vara att det är Anders Spoles grav utan att öppna den helt. Detta kommer dock antagligen inte göras.

Förra veckan visades utgrävningar upp för pressen och vi från Populär Astronomi var på plats (se bilden nedan). Den 16:e september är det enda tillfället där allmänheten får tillgång till utgrävningsområdet i samband med en festmässa. Då får man även chans att titta i den nyupptäckta källaren några meter ifrån Spoles grav. Denna var mest fylld med byggmaterial från arbeten i slutet på 1800-tal och som kommer antagligen användas för att gravsätta de utspridda äldre benen av odentifierade individer.

Utgrävningsomåde bakom Uppsala domkyrkans norra entré. I mitten syns Anders Spoles grav. Under den lösa stenen på ovansidan valvet finns det ett titthål in i graven, genom vilket flera kistor syns. Mannen i röd tröja är en ättling till Anders Spole. Ben från flera tiotal människor har hittas i området som syns framför och vid sidan om Spoles grav. De förvaras i kistorna bakom utgrävningsomådet. För att se fler foton, klicka på bilden. (Bild: Thomas Marquart)

Läs mer om utgrävningen i UNT och hos Radio Uppland.

Varför använder astronmer teleskop och hur fungerar de? Att beskriva detta i detalj spränger såklart ramen för denna blog, men i princip har ett teleskop följande huvuduppgifter:

* Att samla in ljuset från en del på himlen. Ju större teleskop desto mer ljus under samma tid.
* Att avbilda denna del så skarpt som möjligt och föra vidare ljuset därifrån till ett mätinstrument.
* Att följa med himlens rörelse så att ljus kan samlas under en lång tid i intrumentet. Man vill alltså kunna ta långa "exponeringar".

Ofta har teleskop flera olika mätinstrument och det är vanligt även vid större teleskop att man kontrollerar teleskopet och mätinstrumentet separat. Man säger alltså först till teleskopet "_Peka på den där delen på himlen och följ med den_" och sedan meddelar man intrumentet alla sina inställningar och tar till exempel en bild med x antal minuter exponeringstid.

Rent praktiskt betyder det att man skriver kommandon på olika tangentbord och tittar på olika skärmar, beronede på om det man vill göra gäller teleskopet eller mätinstrumentet. På större teleskop har de båda t.o.m. sin egen operatör.

För en halv timme sedan gick solen ner och det börjar bli mörkt nu. Jag är i kontrollrummet tillsammans med min kollega från Stockholm och två killar som hör till teleskopet. Vi har gått igenom en del tekniska saker som har förändrats sen jag var här sist, men vi har inte öppnat kupolen eftersom det fortfarnde blåser för mycket.

Kontrollrummet ser ut såhär:
!http://thomasmarquart.net/pic/kontrollrum.jpg!

Hellre sagt har den förut sett ut som på bilden. Det har förändrats några små saker, det finns nya möbler och det ser prydligare ut nu. Det finns plats i hyllorna att lägga egna saker på!

Vi är på plats vid teleskopet nu och jag gissade rätt: NOTs vindmätare visar inget eftersom den är helt täckt med is. Titta på det här:

!http://thomasmarquart.net/pic/isstation.jpg(myckket is)!

Pinnen längst upp i bilden är alltså väderstationen. Men även utan dess mätningar kan jag säga: Det blåser riktigt mycket och bitvis är det svårt att överhuvudtaget gå. Om vinden inte saktar ner, blir det inget inatt.

Fem till tio minuters bilåkning nedanför teleskopen ligger "residencian", dvs byggnaden där alla sover. Det är som ett hotell fast inte riktigt. Man har sitt eget rum med bad och dusch, men det finns en del rutiner som man måste följa.

Man bokar till exempel sin mat en dag i förväg och det finns fasta lunch- och middagstider. Man kan också fylla i ett litet formulär för att beställa en så kallad "supersnack" som man tar med till teleskopet under natten.

Eftersom det finns folk med mycket olika dygnsrytmer här, så har man också ett fyllt kylskåp varifrån man kan ta mat när som helst. Det finns ett litet formulär till, för att skriva upp det man tagit.

När man observerar ser ens dag ungefär ut såhär: Man kommer ner från teleskopet runt soluppgången, äter kanske snabbt någonting och går sedan och lägger sig. När man vaknar efter sina sju till åtta timmar med sömn är klockan typ två eller tre på eftermiddagen och man har missat lunchen.

Därför äter man frukost då. Efter det åker man upp till teleskopet, där man har lämnat alla sina grejer för att förbereda nästa natt. Man kör ner igen till residencian för att äta middag och för att hämta sin supersnack. När man sedan kommer till teleskopet igen, är det snart dags att sätta igång.

Även om vädret är vanligtvis ett samtalsämne som används när det inte finns något bättre, så är det otroligt viktigt för astronomer. Man är ju helt beroende av det.

NOT har en egen väderstation och dess mätningar visas "här":http://www.not.iac.es/weather/metdata.php. Rött betyder "inte bra!" och det ser ut som om vindmätaren har frusit fast. "Webbkamerans":http://www.not.iac.es/weather/webcam/ lins är också istäckt just nu, förutom en liten bit längst ner ("skärmdump":http://thomasmarquart.net/pic/webcam_is.jpg till senare).

Det är alltså fortfande ganska vidrigt här, men solen skiner och det är inte omöjligt att vi kan åka upp till teleskopet senare i eftermiddag. Om vinden lägger sig och luftfuktigheten går ner, kan det kanske även bli någon observation.

En aktuell bild upp mot berget:
!http://thomasmarquart.net/pic/not_i_sno.jpg(NOT i snön)!

Nu har jag redan skrivit att teleskopet som vi ska använda kallas för "NOT", men inte vad det betyder egentligen och vad det är för teleskop.

Akronymen NOT står för _Nordic Optical Telescope_. Det är alltså ett samarbetsprojekt mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Teleskopet är i drift sedan 1988 och huvudspegeln är 2.6 meter i diameter. Det finns såklart också en "egen hemsida":http://www.not.iac.es/.

2.6 meter gills inte längre som ett "stort" teleskop eftersom den europeiska organisationen "ESO":http://www.eso.org har byggt mycket större i Chile som även svenska astronomer har tillgång till.

Även här på La Palmas vulkantopp, som kallas för _Roque De Los Muchachos_ och ligger 2500 meter över havet, finns det några större teleskop. Men NOT har i alla fall bästa platsen, längst upp, ganska precis vid kraterranden. Det är inte bara häftigt att titta på, men har även vetenskapligt värde. Det händer nämligen inte så sällan att moln kryper upp på berget nerifrån och förstör natten för de andra teleskopen medan NOT kan köra på.

Dessutom verkar luftvirvlarna vara minst på NOT, så bilderna brukar bli skarpare. Detta, i samband med att NOTs optiska kvalitet sägs vara väldigt bra och med dess höga pålitliget, gör att det nordiska teleskopet har ett ganska bra rykte bland astronomer, trots att den inte spelar i värdsklass när det gäller storlek.

Det här är mitt femte besök på NOT (tror jag) och det är alltid skoj att använda det. Varför det är så, det blir ett annat inlägg.

Här ett par bilder på teleskopet från mina tidigare besök: "ett":http://thomasmarquart.net/gallery/LaPalmaMar06/34.html, "två":http://thomasmarquart.net/gallery/BestOfLaPalmaApr05/5.html, "tre":http://thomasmarquart.net/gallery/NOT/11.html.

De sista tre inläggen skrevs på flyget och har nu bara klistrats in. Min väska kom fram som den skulle och vi kom utan vidare iväg med hyrbilen upp mot berget.

Jag ska skriva lite mer senare om hur fin vägen upp är egentligen, men det ska nämnas på en gång att det var mer äventyrligt än vanligt att köra. Vi hamnade nämligen i en snöstorm! På La Palma! I Mars! Tro det eller ej, men efter halva vägen upp blev det mer och mer grenar och sten på vägen som vinden hade blåst ner och till vår stora överraskning blev det snö under de sista 15 km på vägen.

Nu har hyrbilar på Kanarieöarna _inte_ vinterdäck på sig och det fanns ett par kilometer där vi knappt kom fram. Att vända om skulle ha varit ännu sämre, eftersom vi var "nästan" framme och tillbakavägen skulle ha betytt ännu mer tid på gatan i detta väder. Vi kröp fram i lägsta växeln eftersom det också var dimmigt och man kunde inte se mer än 30 meter på den slingriga vägen. Hade det varit en eller två grader kallare så att den blöta snön och regnet hade frusit på gatan, hade vi nog haft ett riktigt problem. När man fastnar på den här vägen, är det ganska kört, för det kommer inte förbi någon och mobiltäckning kan man glömma från början.

Vi kom fram till slut och fick även mat, trots att köket redan hade stängt.

Om vi kan börja med våra observationer imorgon kväll är dock tveksamt. Det sägs att det här vädret kommer ligga kvar till på fredag. Vi får hoppas det bästa ändå.

Som man kanske märker, är svenska inte mitt modersmål och jag har mest pratat och inte skrivit det hittills. Undantaget är nog bara de få inlägg som jag har bidragit till astronomibloggen på "PopAst.nu":http://www.popast.nu. Allt man skriver som astronom är ju vanligtvis på engelska.

Dessutom är det här verkligen tänkt som en "live-blog", dvs att inlägg skrivs hastigt under de fåtal minuter som finns mellan att man måste göra saker. Även om jag läser över texter innan jag trycker på "Publish", så finns det t.ex. ingen tid att slå upp ord vars stavelse eller genus jag är osäker på.

Det kommer alltså tyvärr finnas stav- och andra fel kvar i texterna, men jag hoppas att det blir roligt att läsa ändå.

Vem bestämmer egentligen, vem som ska åka till ett teleskop och när? I grova drag går det till såhär:

* Man hittar på ett bra projekt som man vill genomföra och väljer ut objekten som ska observeras.
* Man listar ut vilket instrument på vilket teleskop kan göra det hela.
* Tillsammans med sina kollegor skriver man sen en ansökan om hur mycket tid på teleskopet som behövs för att genomföra projektet. Ansökningar ska i begränsat utrymme beskriva, varför det projektet man föreslår är så bra att man ska få tid. De innehåller också en massa tekniska detaljer och kan vanligtvis lämnas in två gånger per år och gäller då teleskoptiden under en halvårsperiod som börjar några månader senare.
* För först måste ju alla ansökningar granskas och bestämmas om man ska få sin tid, eller inte. Detta görs i en kommitté som är knuten till teleskopet eller ett helt observatorium.
* Sedan får man förhoppningsvis ett positivt besked och får då veta vilka nätter man har tilldelats. Det beror naturligtvis huvudsakligen på var på himlen de objekt ligger som man vill observera.
* Då återstår det bara att bestämma vem av alla inblandade ska åka och att se till att denna person vet vad den ska göra.

Efter man har kommit överens om vem som ska genomföra vilken observationsrunda, gäller det att boka resan. Även om Uppsala Universitet har kontrakt med resebyråer, så bokar jag oftast själv, eftersom man, med hjälp av olika sidor på internet, hyfsat enkelt kan få överblick över alternativen och boka det som är billigast och smidigast. Dessutom kan man då vara säker på att allt är rätt, det finns nämligen ett par fällor.

För det första vill de ibland skickar en till _Las Palmas_ istället för _La Palma_. Inte alls samma sak! Sedan flyger man ofta i tre steg (Stockholm - Madrid - Tenerife - La Palma) och det finns två flygplatser på Tenerife. Om man landar på den södra och försätter från den norra behöver man mycket större marginal, men om man kan, försöker man ju undvika sådant. Jag bokade resan Tenerife - La Palma separat, eftersom jag kommer stanna en vecka på Tenerife också (det finns en astronomisk institution där) efter observationernas slut.

Resan betalas såklart från något anslag, men man måste lägga ut pengarna själv först. Efter man har kommit hem, skriver man en reseräkning med alla biljetter och dyl, för att få tillbaka pengarna. Det finns särskilt utsedda pengar från Vetenskapsrådet för svenska observatörer som åker till NOT. Som jag har förstått det, är det bara en formalia att söka de pengarna, men jag har alltid haft tur och inte behövt göra sådant själv.

Jag packade lite hastigt sent igår kväll och som vanligt är det alla elektroniska prylar och tillhörande sladdar som tar mest plats och tid att sammanställa. Till min kamera har jag bara med ett objektiv den här gången, men tillsammans med den bärbara datorn, laddare, kablar till nätverk och ljud (mer om det senare), en liten organizer, en mobil (som jag bara har på resor), en kortläsare, en liten 20GB extern hårddisk som backup, mp3-spelaren och en hög med papper har mitt handbaggage blivit tungt igen.

Kvart i sex i morse tog jag bussen till Uppsala tågstation och Upptåget till Arlanda. Flyget gick mycket smidigt med kort uppehåll i Madrid. Jag behövde inte ta mig genom hela flygplatsen för att komma till nästa flyg - det var till och med samma flygplan som fortsatte till Tenerife.

Jag sitter just nu på det flyget, men när det här kommer online har jag såklart redan kommit fram. Flyg med trådlöst internet är fortfarande ovanliga, även om det kan finnas på längre sträckor.

På Tenerife ska jag träffa mig kollega som redan har varit där ett dygn, och vi ska flyga tillsamms till La Palma. Vi incheckningen på Arlanda kunde jag lämna mitt baggage till hela resan, även om sista flyget var bokat separat. Men jag måste ändå checka in mig själv igen på Tenerife. Det blir interessant att se om det funkar med väskan.

Sedan ska vi bara hämta ut hyrbilen (som också bokades via internet) och ta oss upp till berget. Bilresan tar en timme och är underbar, men det är värt ett eget inlägg. Om allt går bra är vi uppe runt kl. 19 och då har jag rest i dryga fjorton timmar.

Imorgon bitti åker jag ner till Kanarieöarna, närmare sagt till ön _La Palma_, för att använda teleskopet NOT under två nätters tid. En kollega från Stockholm och jag ska observera ett par stycken galaxer.

Jag kommer att blogga en hel del därifrån för att ge ett närmare intryck om hur det går till. Alla inlägg om detta kommer dyka upp här under

"http://thomasmarquart.net/observationer":http://thomasmarquart.net/observationer

och det finns även ett eget "RSS-Flöde":http://thomasmarquart.net/observationer/rss.

Wer hätte gedacht, dass es so witzig sein kann, "Wappen zu kommentieren":http://de.wikipedia.org/wiki/Benutzer:AndreasPraefcke/Heraldische_Humoresken.